Materialskola
Ett kompressionsplagg är inte bättre för att det innehåller fler material. Här är exakt vad varje fiber gör, hur den känns, hur länge den håller och vad som förstör den.
Alla produkter granskas av Linnea, legitimerad ortopedingenjör.
Materialen, ett i taget
| Material | Uppgift | Känsla | Hållbarhet | Att tänka på |
|---|---|---|---|---|
| Nylon (polyamid) | Bärande fiber i kompressionsplagg | Slät, lätt kylig mot huden | Mycket hög nötningstålighet — behåller formen längst | Transporterar fukt sämre än polyester |
| Elastan (lycra) | Ger töjning och återfjädring — själva kompressionen | Fjädrande, följer rörelsen | Känsligt för värme; sköljmedel och torktumlare bryter ned fibern | Andelen elastan avgör tryck — men storleken avgör mer |
| Polyester | Fukttransport i ventilationszoner | Torr yta, torkar snabbt | Hög formstabilitet | Kan hålla lukt om det tvättas för svalt |
| Merinoull | Temperaturreglering i vardagsplagg och strumpor | Mjuk, varm även fuktig | Nöts snabbare än syntet | Ulltvätt, 30 grader, ingen tumlare |
| EVA-skum | Dämpning i sulor och inlägg | Mjukt och lätt, mer följsamt med tiden | Komprimeras successivt — byt inlägg när det blivit stumt eller platt | Hög densitet känns stumt men håller längre |
| TPU | Förstärkningar, hälkappor, sidoskenor | Segt och stabilt, ger tydligt stopp | Behåller formen mycket länge | För styvt på fel ställe ger tryckpunkt |
| Silikon | Halkband i kanter och hälgrepp | Klibbigt grepp mot hud | Tappar grepp om det tvättas med sköljmedel | Ska hålla plagget på plats, inte strypa |
| Flatlocksöm | Sammanfogning där plagget rör sig mot hud | Platt, känns knappt | Stark och följsam | Placering i knäveck och över hälsena är avgörande för skav |
Tvätt 30 grader, utan sköljmedel
Sköljmedel lägger en hinna på elastan och silikon. Plagget tappar både tryck och grepp — det är den vanligaste orsaken till att ett knäskydd 'slutar sitta'.
Lufttorka platt
Torktumlare och element bryter ned elastanet. Lägg plagget platt så behåller stickningen sin form.
Två skydd håller längre än ett
Fibern återhämtar sin elasticitet i vila. Alternerar du mellan två plagg får varje pass 24 timmars återhämtning och tryckets livslängd förlängs märkbart.
Så vet du att det är dags att byta
Kan du dra plagget på utan motstånd, eller sitter kanten inte kvar en hel dag, har materialet tappat sin funktion — oavsett hur helt det ser ut.
mmHg-diagram: hur hårt trycker skyddet?
mmHg (millimeter kvicksilver) är samma enhet som blodtryck mäts i, och anger hur mycket tryck ett kompressionsplagg lägger mot vävnaden. Vårt knäskydd ligger i det måttliga spannet 15–20 mmHg — nog för att dämpa svullnadskänsla och ge tydlig ledkänsla, utan att stasa.
Lätt 8–15 mmHg
Vardag, långa resor, förebyggande
Måttlig 15–20 mmHgVåra knäskydd
Träning, återhämtning, lätt svullnad
Fast 20–30 mmHg
Uttalad svullnad, medicinsk indikation
Kraftig 30–40 mmHg
Provas ut individuellt, ofta via vården
Storleken slår klassen
Ett skydd i för liten storlek kan ge betydligt högre tryck än den angivna klassen. Mät hellre en gång extra än att chansa uppåt i hårdhet.
Jämnt tryck före hårt tryck
Trycket ska fördelas över hela knät. Känns det som en strypande ring högst upp sitter skyddet fel eller är för litet.
Så testar vi
Vi mäter omkrets på plagget i vilo- och stretchat läge och jämför mot leverantörens uppgift innan produkten tas in.
Angivna intervall är branschgängse riktvärden för avtagbara kompressionsplagg. Vid medicinsk kompressionsbehandling ska trycket bestämmas individuellt.
Material möter anatomi
Materialval blir begripliga först när man vet var det skaver. Sömmen ska aldrig ligga i knävecket, silikonkanten aldrig över hälsenan, och den styva förstärkningen aldrig rakt över en bennära punkt.
Fig. 2 · Plantarfascian och hälen
Senplattan spänns som en fjäder mellan häl och tår. Vid hälsporre sitter irritationen i infästningen — därför gör de första stegen på morgonen mest ont.
- a. Hälben
- b. Plantarfascia
- c. Infästning
- d. Trampdyna
- e. Dragkrafter
Ritad för hand med blå bläckpenna på rutat papper — våra egna arbetsskisser.